Forskningen

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Uppdaterad: 20110918

 

 

1. Två forskningsprojekt - 2. Metodik - 3. Etiska överväganden

 

1. Två forskningsprojekt

 

Hösten 2007 beviljade Riksbankens Jubileumsfond medel för projektet "Tolken – en kulturell mellanhand". Forskningshuvudman är Institutionen för kulturvetenskaper, etnologiska avdelningen, Lunds universitet.

Hösten 2008 beviljade den Europeiska Flyktingfonden III medel till projektet "Bakom stängda dörrar. Tolkningens betydelse för rättssäkerhet och integration, med särskild inriktning på ensamkommande barn och unga". Projektet drivs av Medborgarskolan Syd i partnerskap med Institutionen för kulturvetenskaper, etnologiska avdelningen, Lunds universitet, Katrinebergs folkhögskola och Tolkcentralen Göteborg.

Projekten drivs integrerat och redovisas var för sig såväl som gemensamt.

Tolken – en kulturell mellanhand

"Tolken – en kulturell mellanhand" utgår från att tolkar har stor kunskap om hur möten mellan myndighetspersoner och individer som inte talar svenska går till. De får erfarenhet av hur människor kommunicerar, hur makt hanteras, vilka lojalitetskonflikter som kan uppstå samt kunskap om frågor som rör den enskildes rättigheter. Trots det är det ytterst ovanligt att en tolk tillfrågas om sin erfarenhet. Det är också ovanligt att tolkar ingår i utredningar som exempelvis rör frågor om integration och diskriminering.

Syftet är att undersöka vilka erfarenheter tolkar har av tolkade möten mellan enskilda som inte kan tala svenska och myndighetspersoner/vårdpersonal, att analysera den nyckelposition som tolkar har, att undersöka hur tolkyrket kan göras mer synligt och hur tolkars kunskap och erfarenheter kan bidra på ett konstruktivt sätt till pågående integrationsprocesser.

"Tolken – en kulturell mellanhand" kommer att bedrivas under tre år med avslutning 31 augusti 2011. Tyngdpunkten under år ett och två kommer att ligga på intervjuer och fältarbete. Under år tre kommer projektet in i en fas av analys och bearbetning. Det avslutas med bearbetning och slutligen publicering av resultat.

Bakom stängda dörrar - tolkningens betydelse för rättssäkerhet och integration, med särskild inriktning på mottagandet av ensamkommande barn och unga

Inom ramen för detta projekt kommer en rad olika och för tolkyrket centrala områden att beskrivas och undersökas, såsom utbildning, förmedling, upphandling och tolkanvändning. Dessa områden är viktiga för att kunna göra en mer omfattande analys av dels tolken och tolkyrket, dels av hur rättssäkerhet och integrationsprocesser möjliggörs. Myndighetspersoner, tolkförmedlare och upphandlare har alla ett ansvar när det gäller kvalitet. I detta projekt utökas forskningen till att undersöka tolkens betydelse för integration och rättssäkerhet i mottagandet och prövningen av ensamkommande barn och unga.

Ett par grundläggande frågor skall besvaras. Särskilt viktig är frågan om barns erfarenheter av tolkars roll och tolkningens betydelse i initialskedet då all kommunikation i princip är avhängig tolk. De naturliga följdfrågorna gäller begreppet ”tolkens kompetens”, om hur barn och ungdomars särskilda behov kommer in i utbildning av tolkar, om hur tolkförmedlare tar hänsyn till om tolken har utbildning för att tolka för barn och unga, samt om hur upphandlare ser på både förmedlingarnas kompetens och deras kontroll av tolkens kompetens. 

Målet är att den kunskap som tas fram skall vara användbar för framtida planering, utbildning och problemlösning.

2. Metodik

Studien är kvalitativ. Det innebär att vi utgår från kontakttolkars egna berättade erfarenheter. Vi kommer att arbeta med fyra metoder:

  1. Individuella intervjuer med 24 kontakttolkar i en trestegsprocess.  Det ger både tolkarna och oss möjlighet att reflektera över och följa upp processen. Intervjuerna kommer att ha självbiografisk karaktär, där tolken fritt berättar om och reflekterar över sin erfarenhet av olika teman som forskaren initierar.  Formmässigt liknar denna intervjuteknik ett samtal.  Intervjuerna spelas in med forskningspersonens medgivande och skrivs sedan ut ordagrant. Utskrifterna lämnas till Folklivsarkivet där de beläggs med hemligstämpel.
  2. Observationer - viktiga därför att erfarenheter av makt, neutralitet, rättssäkerhet och jämlikhet inte bara är beroende av personer utan också av miljö, struktur och situation.
  3. Fem referensgrupper träffas och samtalar utifrån frågeställningar och analyser som växer fram under arbetets gång. De fem referensgrupperna är 1) tolkar, 2) tolkanvändare, 3) utbildare, 4) förmedlare och upphandlare och 5) tolkbrukare,. På så sätt startas och upprätthålls en process där forskningsfrågor ställs och vidareutvecklas på ett sätt som leder till ny kunskap.
  4. Analysarbetet utgår från den sammantagna textmassa, som utgörs av intervjuutskrifter, observationsanteckningar och protokoll från referensgruppernas möten. Textmassan kodas och analyseras i enlighet med kulturanalytisk metod.

3. Etiska överväganden

Vid all forskning som rör individer finns krav på att skydda identitet och känsliga personuppgifter. Ett sätt att göra det på är att inte tala om vilken specifik språkgrupp en tolk eller en flykting kommer från när vi redovisar exempel. För att skydda även tredje persons identitet kommer alla exempel att skrivas om till en generell nivå inför möten med referensgrupper och i seminarier.

Alla utskrifter av intervjuer och observationsprotokoll kommer att sekretessbeläggas enligt 7 kap. 24 § Sekretesslagen (1980:100).

Allt deltagande i forskningen är frivilligt. Efter eller under en intervju eller observation kan en person känna sig obekväm med forskarens närvaro. Det informerade samtycket till intervju eller observation kan när som helst avbrytas. Detta projekt har prövats enligt Etikprövningslagen (2003:460). Forskarna följer ”Forskningsetiska principer inom humanistisk- och samhällsvetenskaplig forskning” antagna av Humanistisksamhälls-vetenskapliga forskningsrådet i mars 1990.

 

 

                 Tolkprojektet.se © 2010